Linda & lilla Tyra

Det va natten till den 28:e allt startade. Jag vaknade av en värk och var tvungen att springa på toa. Jag la mig igen för att somna om men värkarna tog i lite mer för varje gång. Jag började klocka dem för skoj skull efter att de varat ungefär 30 min. De började då komma tätare och kom sedan med 3 mins mellanrum. Slemproppen släppte och jag funderade på om jag skulle ringa eller vänta. Jag sms:ade lite med Josefin som tyckte jag skulle ringa bara för att rådgöra lite med dem, så jag ringde. Självklart fick jag det svar jag visste att jag skulle få "Lägg dig i ett bad och ta en tablett". Tabletten var redan tagen och hjälpte inte men jag la mig i badet iaf. Där somnade jag nästan och värkarna avtog. Jag klev upp och gick och la mig igen.

Dagen den 28:e, värkarna kom med kanske 3 tims mellanrum och va inte direkt störande på något vis så jag tänkte att detta va något jag bara skulle få stå ut med ett tag och det gjorde jag också. Dagen gick och inget mer hände.

Natten till den 29:e, värkarna började komma igång mer efter klockan 00.00 och kom då med 1 tim / 30 min mellanrum. Vissa av dem var jobbigare än de andra. Jag badade några gånger den natten och mer av slemproppen kom. På morgonen var jag så utmattad att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Man hann ju inte sova mellan värkarna och lyckades man somna så vaknade man på en gång av att nästa kom. Vid 9 tiden (tror jag det var) så lyckades jag somna och jag fick sova i ca 2-3 timmar utan värkar. Det va guld för mig!

Dagen den 29:e så kom värkarna lite då och då men jag trodde inte att något va på gång då det va såpass lugnt ändå. Mitt samtal som jag gjorde till BB va ju bara "Värkarna gör mycket mer ont än i bara mage och rygg när det är dags" - bullshit säger jag!!


Natten till den 30:e bärjade närma sig och det blev nu mer jobbigt då jag kände ett förfärligt tryck mot urinblåsan. Det gjorde verkligen fruktansvärt ont. Vissa värkar tog kål på mig så efter midnatt ringde jag och frågade om det var något jag kunde göra för att underlätta. De visste inte riktigt hur de skulle hjälpa mig men hon gav mig självklart råd om att bada, tablett och värmekudde. Jag hade redan testat allt men testade igen. Denna gången sa hon dock "Har det inte gått över om en timme så får du ju självklart komma in till oss om det känns tryggare så ska vi se om vi kan göra något för dig. Det kan ju vara så att det finns bakterier i urinet eftersom du haft det tidgare". Jag stod ut i lite mer än 2 timmar sedan ringde jag igen och sa att detta går inte längre, vi måste kolla vad som är "fel". Då fick jag höra det jag så länge väntat på "Kom in till oss du Linda!" Yes, vi är på väg!

3.30 var vi uppe vid sjukhuset och vissa värkar tog som sagt fortfarande kål på mig. Vi möttes iaf upp av en jättego sköterska som verkade något trött och virrig men gud så go hon va! Vi kom till ett undersökningsrum och fick där ge urinprov och kolla blodtryck osv. De mätte även lillans hjärta med ett CTG ett tag för att kolla så allt var bra och det var det. Det fanns inga baketrier i urinet och allt såg bra ut så de trodde bara att det va lillan som tryckte på ordentligt mot blåsan nu när det ändå kunde ske en förlossning när som helst eftersom jag gått över 9 dagar. Hon ville göra en undersökning medans jag ändå va där uppe men först skulle jag kissa. Väl inne på toan tömde sig hela magen, och jisses vad skönt det var att få ut både kiss och bajs, haha. Undersökningen visade att jag öppnat mig 3 cm och sköterskan bad mig sätta på mig kläderna igen och sa sen "Du är öppen 3 cm så du kan stanna kvar här för du vill väl ha bebis :)" YES tänkte jag - meeen än vad det då inte nära, om jag bara visste vad som väntade mig nu :P

Fortsättning följer!

 

Vårt förlossningsrum!