Bedtime Stories och chock.

Kikar jag på just nu!
Jag satt just och funderade lite medans jag kikar runt lite på internet. Ibland måste man ju säga saker rakt ut för att den man pratar med ska förstå. Ibland är jag bra på det, ibland inte. Säkert som med många andra! Vi måste bli bättre med att kunna prata med varandra människor :P Säga vad man har på hjärtat ;P hehe.

Medans jag kikade vidare och sluta tänka på detta då som svämma föbi kom jag och tänka på drömmen jag hade inatt (igår). Vaknade upp av att jag va dyngblöt av tårar. Grät som en dåre.

Jag drömde att jag, älsk och några vänner satt på ett plan. Planet va likastort som ett vanligt fast kortare (om ni förstår). När jag satte mig i min flygstol redo att flyga hem från Spanien kändes något fel, min stol hade inget bälte, såg ut att vara minst 100år och var väldigt skitig. Jag fick lite smått panik och sa till slygvärdinnan som tvinngade mig tillbaka till stolen medans vi lyfte. Innan jag hann sätta mig ner tittar jag ut genom fönstret och ser att vi kommit väldigt högt upp, sedan känner jag hur planet viker och gör en U-sväng ner mot marken igen. Vi störtar! Det första jag gör är att skrika på flygvärdinnan "vad var det jag sa?? vad var det jag saa!!??" Hon skriker att jag ska sätta mig medans jag svarar snabbt med ett skrik "Håll i mig!!!!". Jag klamrade mig fast på ryggstödet medans hon satt bakom mig fastspänd och försökte hålla i mig. Pang så hade vi krachat.

Jag kliver ur planet med några vänner, Krikke är med (tror ja) men försvinner snabbt ur syn. Vi klättrar upp för en kulle med högt högt gräs och jag ser när vi kommit upp på en väg som leder till vårt hotell att en passagerare som klarat sig började få ooootroligt stora blåsor, nu snackar vi väääldigt stora. När hon tog på dem gick dom sönder och hon började sakta dö. Vi alla andra kände vi det kliade som attans på våra kroppar (jag drömde alltså att vi fått något farligt, dödligt på oss) så vi sprang fort in på hotellet. Jag tar säkert en liten flytande tvål i handen, skriker till Josefin Karlsson att hon ska göra sig själv en tjänst att ta tvål och tvåla in sig snabbt som satan. Vi gjorde detta och jag började springa mot havet som var nära för att skölja av allt, men ni vet ju hur vissa drömmar är, det går INTE springa. Typiskt. Så jag vänder och går mot handfatet som står där i lobbyn med tvålen vi använde, sköljde av mig allt och kände hur det slutade klia. Chockad som en apa efter allt gick jag nu igen mot flygplatsen för att ta ett annat plan hem. (Jag var verkliegn chockad!!)

Väl på flygplatsen hämtades Josefin av hennes pappa. De andra som klarade sig vet jag inte vart de tog vägen efter att vi tvålat oss. Jag hamnade iaf på flygplatsen och där hade jag smått panik och visste knappt vad jag skulle ta mig till. Vänder mig om och där står mamma och mormor. Jag kastar mig i mormors armar och börjar gråta, verkligen stooortjuta. Mormor sa "Sådär ja nu kom de, bra de", chocken släppte nog nu. Jag vänder mig och kramar mamma.. Där ser jag krikke komma mot mig och jag släpper mamma och kaaaastar mig verkligen i hans armar, gråter och tjuter "jag trodde du va döööd, ååh jag trodde du va döööd!!" Grät som en galning och var sååå lycklig över att han levde och att mamma och mormor hämtade mig på flygplatsen. Pang så vaknade jag.

Jag grät som bara den när jag vaknade, det va så himla verkligt på något sätt. Var helt förstörd, chockad och ville verkligen inte somna om! Jag la mig och höll om Krikke och fick ut de sista tårarna som kom då jag uppfattade att de bara va en dröm. Höll om min älskling och kände bara, fy fan va skönt att vara här (där), just här nu med honom!

Jag somnade om tillslut och drömde något mer knepigt som jag vaknade för och inte ville somna om, men kommer inte ihåg va det va nu. Kom ihåg då men inte när jag hade somnat om igen och vaknat :P Sista gången jag sov kom jag inte ihåg om jag drömde något. Tack och lov. Det behövdes då inte efter denna chocknatt!


Nu ska jag lägga mig och sova. Försök nr 2..3 kanske? aah misslyckade försök iaf. Men nu börjar jag känna mig ganska sovtrött. Får sätta på lite Rena Rama Rolf eller något och försöka igen.


// Linda


Kommentarer
Postat av: M.

Usch det där lät som en riktigt jobbig feberdröm? Som man bara drömmer när man e sjuk ;(



2010-01-21 @ 12:19:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0